20120131- När man vill att sambon ska fatta allvaret.
20120127
20120126- När man blir förälskad.
Om och om och om...
Denna pojken!
Denna pojken!
20120125- När man har hysteriskt roligt.
Mina vackra små.
Så lika så.
20120122- När man undrar.
Okej.
Så här är det.
Jag har ungefär blygsamma 15 besökare som brukar följa min blogg.
Jag har ingen aning om vilka ni är och det spelar heller inte så stor roll.
Jag "skriver" för min familjs skull.
Men när ni 15 personer lyckas skrapa ihop hela 75,
75, sidvisningar,
då borde ni ta mej sjutton lämna en kommentar i min gästbok.
20120122- 01.47
20120120- När man blivit för stor.
S nattar Hampeboy.
-Ska jag sjunga någonting för dej?
-Ja!
-När trollmor har lagt sina elva små troll?
-Nej jag är nog för stor för den nu.
-Den sjöng jag alltid för dej när du var liten.
-Jag vet, men nu är jag för stor.
-Blinka lilla stjärna då?
-Nä den är jag nog oxå för stor för.
-Manboy då?
-JAAA!
20120116- När man blir ratad.
I går fick jag den värsta ratningen EVER!
När jag skulle amma lillsmulan började hon helt plötsligt tokvägra.
Hon protesterade (läs gallskrek värre än sin kusin. ;) ) och tittade på mig med ren skär skräck.
Som att min tutte var det värsta hon någonsin varit med om.
Att hon inte för sitt liv kunde fatta varför jag stoppade något så jävla äckligt i hennes mun.
Bara sådär.
Out of the blue.
Hon har ammat perfekt sedan första stund och det har ALDRIG varit några problem.
Jag gav upp försöken med bröstet ganska fort.
Snuttans skrik skar i både öron och i hjärta.
Värmde på lite modermjölksersättning till henne med förhoppningen om att det skulle gå bättre.
Skitungen slukade mjölken som om hon aldrig gjort annat.
S undrade om det var längesedan jag duschat eller hade svamp på bröstvårtorna.
...
(mutterHÅLLKÄFTjäklagubbfandeädåINTENÖJÄVLAFELpådehärboobsenSÅATTE)
Höll tummarna för att amningen skulle fungera vid nästa matning men bröstet dög inte då heller.
Denna gång tyckte snuttan att hon minsan kunde hålla flaskan själv,
det blev ju så mycket lättare att kolla på tv samtidigt om man gjorde så.
...
Vi höll tummarna för att hon skulle nöja sej med bröstet under natten (läs morgonen) då ersättningen var slut.
Nästa tre amningstillfällen gick utan några protester alls.
Vi andades ut och bestämde att ett besök i affären minsan kunde vänta tills i morgon.
Å så...
En timme innan S skulle till jobbet tokvägrade snuttan igen.
(muttervafanmutter)
"Hon kanske inte vill se dem, du får gå in på toa och amma."
...
(mutterMENVAFAN?mutter)
Så kom jag på att jag hade ett amningsskydd i en låda.
Ett amningsskydd är som en bröstvårta i silikon som man sätter över sin egen när de är ömma.
De ser ut ungefär som nappen på en nappflaska, fast mycket tunnare.
Tänkte att jag kanske kunde lura skitungen.
Tryckte på amningsskyddet och fram med bröstet när hon var någolunda lugn.
JACKPOTT.
Så kampen fortsätter.
Jag erbjuder bröstet vid varje amningstillfälle.
Hon tokvägrar.
Fram med amningsskyddet.
Hon är lite skeptisk till amningsskyddet oxå.
Men det funkar, någorlunda i alla fall.
20120112- När någonting går fel i uppfostran.
Jag befarar att jag uppfostar ännu en datanörd.
Eller som Hampus skulle sagt, en datanörde!
20120111- När man blir varm i sitt mammahjärta.
By the way...
Hade mys med mina små guldklimpar i soffan nu på kvällskvisten.
Deras pappa har börjat jobba i dag efter tre hela lyxiga månader hemma med oss.
När sonen hade krypit upp i mitt knä och pillade sådär sövande i mitt hår var jag tvungen att fråga...
Var det nu som du tänkt dej att bli storebror?
Min Hampeboys svar var så oväntat och vackert.
Det var ett sådanadäringa ögonblick som man vill ska lagras på ett bra ställe i minnet och aldrig, aldrig någonsin försvinna.
Nej!
Jasså? Hur är det då?
Bättre!