Undra hur många mammor där ute som får Fallout, NEW VEGAS, i morsdagspresent.



Undra hur många mammor där ute som får Fallout, NEW VEGAS, i morsdagspresent och längtar ihjäl sej efter att barnen ska gå och lägga sej.

Tack mina små.
Mamma älskar er.
Men nu är det läggdags.

Sommarfest på Förskolans dag.

Om ni inte redan läst boken rekomenderar jag er att uppsöka närmaste bibliotek.
Det spelar ingen roll om ni har barn eller ej.

Denna bok berör alla de där stora och svåra frågorna som Hampus grubblar över nu.
Den gör det på ett helt fantastiskt sätt och är proppfull med kloka ord.
Sedda ur ett barns pespektiv, beskrivna med så enkla meningar och med så klockrena sanningar.


Jag vet inte om det är jag eller sonen som älskar den mest.


Zackarina undrar över vad hon var innan hon blev hon.

"Jag var vinden, tänkte hon. Vinden i himlen som blåste på regnet, och regnet bara föll och föll, i hundra dagar, så att alla i landet blev blöta och arga. Men några i tältet blev glada i regnet, och då blev jag mammas och mamma blev min, och pappa blev vår."

Nu tar hon sej äntligen framåt, Lillsmulan.

Mina små.


Grill i vårsolen.

2012-02-26
Isabellas dop

Hampus och Leiah

Finaste syster Ella


2012-02-27
Trötta kusiner


2012-03-28
Busig Hampus


2012-02-29
SÄNGLIGGANDES I MAGSJUKA

2012-03-01
Finaste mamma och Stina

Hampus i full fart

Mys med Stina

Fina Isabella med sin mamma Louise

2012-03-03
När man blir stor.
Hampus tappar sin första tand

2012-03-04
Vi åker hem

"-Ska vi gå upp och väcka pappa och ge honom teckningen nu?
-Vad sjunger man då?
-..."

I dag har vi firat all kärlek som finns i vår familj.
Vi har uppmärksammat de personer som betyder mest i våra liv.
Det betyder inte att vi inte gör det ändå, vilken vanlig tisdag, onsdag eller söndag som helst.
Det betyder bara att vi gjorde det lite extra i dag.
För att det är fint.
För att vi älskar.

Av Hampus fick vi en varsin teckning.
Det vackraste som finns.
Hampus fick lite leksaker och en klubba efter maten.
Jag fick choklad av mina söta.
Mest var det nog från min kära sambo.

Min underbaraste Simon fick en tavla av mej.
Av någon anledning har jag aldrig färdigställt någon tavla jag gett till honom.
Denna gången var den redan uppe på väggen när han och Hampeboy kom hem från isen.

Jag är inte alls bra på porträtt.
Men hey... man måste ju börja någonstans!?

Lite söndagsbus med pappa och kusin Casper.

Å så har vintern kommit.
På riktigt denna gången.
Nu är det fan så kallt så snoret fryser till is i näsan och handen fastnar i dörrhantaget på väg ut.

Då är det tur att man har en så underbar familj.
De värmer upp mej inifrån och ut.